Forskarpodden – en podd från Uppsala universitet

Ett djurs maximala livslängd finns programmerat i dess arvsmassa, som en anpassning till artens livsvillkor. Evolutionen pågår ständigt och om förutsättningarna förändras kan i stället genvarianter som ger ett längre eller ett kortare liv gynnas. Men evolutionen är inte alltid fördelaktig för alla. Ute i naturen finns gott om på gener som är dåliga, eller till och med skadliga, för antingen hanar eller för honor. Hur kommer det sig? Möt Göran Arnqvist, professor i zooekologi, som forskar om detta.

Det talas mycket om den ökande psykisk ohälsan bland unga i samhällsdebatten, men vad handlar det om egentligen? Forskarna vill reda ut begreppen och ta reda på vilka insatser som behövs. Möt Pernilla Åsenlöf, professor i fysioterapi, som leder det tvärvetenskapliga projektet UPIC – Ungas Psykiska Hälsa i Centrum.

När det gäller valdeltagande i Sverige har klyftan mellan inrikes och utrikesfödda ökat. Det är färre utrikesfödda som röstar idag än för 30–40 år sedan. Varför är det så? Forskning visar att ålder vid invandring spelar in men grannskapet där man bor har också stor betydelse. Det berättar Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi.

Mikroskopiskt små partiklar i luften kan utgöra ett hot mot vår hälsa. Personer som dagligen i sina arbeten andas in partiklar, till exempel svetsare, har en förhöjd risk att drabbas av lungsjukdomar och cancer. Forskaren Hanna Karlsson berättar om hur hon som forskare är med och utvecklar säkrare arbetsmiljöer med renare luft. Hon hoppas också att hennes kunskap om hur lungorna tar upp nanopartiklar ska komma till nytta när nya läkemedel utvecklas.

 

I våra kroppar pågår ett krig mellan våra egna goda bakterier och bakterier som kan göra oss sjuka. Och de kommunicerar med varandra genom att utsöndra molekyler. Nu har forskarna upptäckt att de här till synes enkla mikroorganismerna också använder sitt giftvapen för att skicka krypterade meddelanden till sina allra närmaste. Hör Sanna Koskiniemi berätta om vad bakterierna säger till varandra och hur kunskapen om det på sikt skulle kunna bidra till minskad antibiotikaanvändning.

I Sverige har alla rätt till bra sjukvård och utbildning. Ändå så ser vi stora ojämlikheter när det gäller hälsa. Vad beror det på? Är det kanske för komplicerat att navigera rätt i djungeln av alla hälsoråd och rekommendationer? Möt Mikael Elinder som undersöker de här frågorna i ett stort forskningsprojekt.

En helt ny behandling av lymfkörtelcancer testas i Uppsala. Cancern bekämpas genom att förstärka patientens egna immunceller och forskare har utvecklat metoden från labbänk till klinisk prövning. Gunilla Enblad och Magnus Essand berättar mer om forskningen och vad den kan leda till.

Dinosaurierna var en gång jordens härskare. Men vad var det som gjorde att just de blev så framgångsrika? Paleontologen Martin Qvarnström söker svar i deras fossiliserade bajs. Han var också med och gjorde uppseendeväckande fynd i Skåne som visar att det fanns enorma köttätande dinosaurier långt tidigare än man tidigare trott – över 130 miljoner år före Tyrannosaurus rex satte sin fot på jorden.

Trots att universum är själva grunden för vår existens, är det fortfarande mycket vi inte vet: Vad är egentligen mörk energi och mörk materia? Finns det liv på andra planeter? Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och författare, berättar mer om universums hemligheter, men också om miraklet människan.

Dejtingappar, föräldrarappar, relationsappar… Digital rådgivning finns för det mesta och AI kan hjälpa oss att fatta mer välavvägda beslut än vad vi annars skulle göra. Men vad händer med oss om vi blir helt beroende av den nya tekniken för att hantera alltifrån vardagens bekymmer till de stora livsavgörande valen? Det här är frågor som Carl Öhman studerar.