Forskarpodden – en podd från Uppsala universitet

För att vi ska nå klimatmålen behöver alla dra sitt strå till stacken. Alla från politiker till näringsliv och konsumenter måste fatta kloka och välavvägda beslut. Mycket görs, men varför går omställningen så långsamt? Och hur skapar vi förutsättningar för att målen i Parisavtalet ska kunna nås? Mikael Karlsson är universitetslektor i klimatledarskap vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Li Bennich Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap har under många år forskat om utvecklingen i Östeuropa och specifikt om Ukraina, vilket nu satt hennes forskning i händelsernas centrum. Idag bidrar hon med sin kunskap för att förstå bakomliggande orsaker till Rysslands invasion av Ukraina. Men det är med dubbla känslor hon ser det nyväckta intresset för landet, dess historia, människor och kultur – ett land där den ryska militären i sin framfart, gör sitt yttersta för att förstöra så mycket som möjligt.

Kalla magneter är miljövänliga, energisnåla och supraledande magneter som kan användas vid stora forskningsanläggningar, men också inom medicin och andra områden. För att lyckas tillverka dem krävs samarbete mellan forskare och industrin. Maja Olvegård, forskare i fysik, leder ett samverkansprojekt i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och högteknologiska företag i Småland.

Läs en transkribering av avsnittet

För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder.

Läs en transkribering av avsnittet

Desinformation och pseudovetenskap sprids av många orsaker. I bakgrunden finns ofta kommersiella, ideologiska eller politiska intressen. Forskare har ett viktigt ansvar att reagera och bemöta detta, menar Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiolog och ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien. Han har ägnat mycket tid åt att föra ut forskningsbaserad kunskap och bekämpa desinformation och pseudovetenskap. Som forskare studerar han hjärnans evolution. Hur uppstod till exempel långtidsminnet? Och vad kan vi lära oss av att studera zebrafiskars minne?

Immunterapi med biologiska läkemedel är en kraftfull metod att bekämpa cancer, vid sidan av cellgifter och operation. Till exempel utvecklas vaccin mot cancer, som sätter igång kroppens eget immunförsvar och fungerar på flera olika typer av cancer. Möt cancerforskaren och entreprenören Sara Mangsbo som befinner sig mitt i den spännande utvecklingen.

Läs en transkribering av avsnittet

Intresset för kärnkraft ökar i Sverige, vid sidan av en storsatsning på förnybar elproduktion i landet. Ane Håkansson är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han har känt hur opinionen svängt, både bland allmänheten och politiker. Medan hans forskning främst riktar in sig på säkerhetsaspekten kring kärnkraft, så fortsätter utvecklingen mot att skapa små modulära kärnkraftverk som återanvänder redan använt kärnbränsle.

För hundra år sedan inrättades Rasbiologiska institutet i Uppsala. Det blev möjligt genom flera års kampanj av inflytelserika forskare och politiker som trodde på de nya idéerna om förbättrad folkhälsa. Men i takt med nazismens genomslag i Tyskland förlorade rasbiologin sitt anseende i Sverige. Det berättar Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria.

Läs en transkribering av avsnittet

Islamistiska väpnade konflikter är svårare att lösa än andra konflikter. De tenderar att bli långdragna, har ofta många olika aktörer och medling blir allt mindre vanligt. Men det finns vägar framåt. Det visar Isak Svenssons och Desiree Nilssons forskning om konfliktlösning i islamistiska konflikter.

Konspirationsteorier har blivit allt vanligare i världen och man förundras över att människor verkligen kan tro på vissa av dessa teorier. Varje större kris har dessutom blivit grogrund för uppkomsten av nya konspirationsteorier. Idéhistoriker Andreas Önnerfors, vid Uppsala universitet, forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja en konspirationsteori.